Martin Hägglund som skulle ha varit här idag blev när han hörde att Andreas Malm skulle få årets Leninpris spontant otroligt glad, ingen, menade han, kunde vara mer självklar som pristagare. Det visade sig att Martin inte bara läst alla Andreas böcker utan han sa att det i hans amerikanska vänstermiljö skulle ha varit märkligt om han inte hade gjort det. De böcker Andreas skrivit de senaste tio åren har tagit den internationella miljörörelsen med storm och han har på kort tid blivit en av de absolut mest citerade forskarna i klimatdebatten. Att Naomi Klein och Sally Rooney vanemässigt hänvisat till hans forskning speglar väl att han som Martin sa, är minst tio gånger så känd internationellt som i Sverige. I väntan på Martins text i nästa års Myrdaliana så får ni hålla till godo med berättelsen om hur jag snöade in på denne idag 48 år gamle man som jag snubblade över 2002 när han var 25!
Det ska då ändå sägas att han med sin position som syndikalist som tidigt började skriva i Arbetaren för att sen åtta år och några böcker senare konvertera till trotskistiska Internationalen inte gjorde det lättare för honom att nå fram till en gammal fyrkantig maoist som mig, men nådde fram gjorde han på nåt sätt ändå!
2002 kom hans skakande rapport från Palestina Bulldozers mot ett folk – om ockupationen av Palestina och det svenska sveket, där man får följa hur denne aktivist med den egna kroppen som sköld mot det israeliska övervåldet med egna ögon ser, känner och rapporterar. Som den organisatör han också är hade han då också varit drivande och startat den svenska sektionen av International Soldarity Movement.
Två år senare 2004 gav han som 27-åring ut den helt självständiga analysen När kapitalet tar till vapen – om imperialism i vår tid, ett skarpsinnigt marxistiskt lärdomsprov av sällan skådat slag skrivet utanför akademin och som gav en föraning av vad som komma skulle. Under dessa år grundlades intresset för det som framöver skulle bli hans stora livsgärning, kampen mot fossilkapitalets förstörelse av vår planet. Han engagerade sig i aktionsgruppen Klimax i civila olydnadsaktioner liknande dem som idag gjort Palestine Action i Storbritannien terrorklassat och redan 2007 kom i Sverige hans lika lärda som pedagogiskt lättlästa Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent och jag tvingas väl erkänna att detta var den bok som för första gången fick mig att på djupet förstå allvaret i planetens situation. Samtidigt med detta gav han i förbifarten ut den första internationella översikten på engelska om Irans moderna arbetarrörelse och en 500-sidig prisbelönt översikt om den växande islamofobin i Europa och Sverige.
2009 gick Andreas in i akademin i Lund under professor Alf Hornborgs ledning och påbörjade då sitt arbete om fossilkapitalets framväxt och historia där han kunde kombinera sina breda kunskaper om miljön med sin marxistiska metod, ett arbete som 2016 publicerades på det ledande internationella vänsterförlaget Verso under namnet Fossil Capital och som omedelbart fick t.ex. Naomi Klein att förstå att det var kapitalismens inre mekanismer som tvingat fram hela klimatkrisen. Andreas visar i den i motsats till tidigare etablerade uppfattningar att ångan från fossila bränslen inte erbjöd billigare eller rikligare energi, den erbjöd överlägsen kontroll över den underordnade arbetskraften. Den gav alltså möjlighet att koncentrera produktionen till de mest lönsamma platserna under den för arbetsköparen mest bekväma tidpunkten, vilket än idag gör fossilkraftsindustrin till den mest lönsamma och därför också mest seglivade och svårbesegrade produktionsformen trots dess idag för alla uppenbara livsfientliga nackdelar för hela mänskligheten. Fossil Capital blev omedelbart en modern klassiker för den internationella miljörörelsen.
Året efter år 2017 kom Stormens utveckling med undertiteln Att leva i den globala uppvärmningens tid som inte bara beskriver hur kapitalets vinstintressen styr klimatkrisens accelererande effekter utan därtill gör processen kort med alla de postmodernistiska internationella teoribildningar som dittills dominerat akademierna världen över och på så sätt fördröjt det nödvändiga ideologiska motståndet. Det var ett intellektuellt renhållningsarbete och en polemik som i sitt engagemang och brutalitet för mig påminde om 1850-talets i debatten vilt svingande Karl Marx. Sällan har jag haft så kul som under omläsningen av denna bok för bara några veckor sedan. Detta blev hans andra klassiker för den internationella miljörörelsen.
Fyra år senare kom den pamflett som snabbt kom att översättas från engelska till en mängd språk, dock aldrig till svenska trots att den snabbt var klar för utgivning på Modernista. Det var något med dess titel How to Blow Up a Pipeline som inte bara gjorde att den lästes av alla Greta Thunbergs kompisar jorden runt, den gav också motståndarna skrämselhicka med sina passionerade råd till den internationella miljöaktivismen att gå från ord till handling inför den ekologiska kollapsen. Vi måste, predikade boken, med våra kroppar som insats börja desarmera och förstöra fossilkapitalets verktyg. Vi måste skapa strategisk acceptans för egendomsförstörelse menar denne rabulist och där går som bekant alla kapitalisters absolut röda linje! Vad som helst men rör för fan inte min egendom! Efter att boken hittats i fickorna på franska miljöaktivister som misstänkts för sabotage i denna anda har Andreas kommit att bli något av en internationell intellektuell miljöterrorist och uppmärksammats av all världens säkerhetstjänster samtidigt som den alltså blev hans tredje klassiker för den internationella miljörörelsen. Bokens utgivning på svenska har av någon märklig anledning ställts in!
Det senaste året har Andreas kommit med en förnyad rapport om folkmordet i Gaza vilket också samtidigt är en fullskalig miljökatastrof som han sätter in i sitt historiska sammanhang vilket också ger perspektiv på den kampanj han personligen utsatts för i den politiska korrekthetens namn efter att ha insisterat på att se det palestinska motståndets alla delar i ljuset av det hundraåriga koloniala förtryck detta plågade folk utsatts för.
Slutligen har det kommit ytterligare två tegelstenar på engelska som jag skam till sägandes ännu inte hunnit läsa men där jag kunnat ana Lenins stora fråga om Vad som bör göras i en värld där det oacceptabla blivit verklighet, en fas av kapitalismens klimatkris som sannolikt kommer att vara under resten av våra liv. Den ökande uppvärmningen av jorden tycks numera officiellt av de politiskt härskande kretsarna acceptabel samtidigt som motståndskampen mot denna förintelse inte är det. Ansvaret för att förhindra denna förgörande ordning faller på oss alla tillsammans.
Välkommen fram Andreas Malm och ta emot ditt välförtjänta 2025 års Jan Myrdals stora pris – Leninpriset.