Leninpristagaren Carl-Göran Ekerwald och Robespierrepristagaren Aleksej Sachnin tog emot sina priser på Varbergs Teater lördagen 5 november 2022.
Foto: Olle Asp
Innan prisutdelningen började uppstod det sedvanliga minglet i teaterns foajé. En sprudlande Carl-Göran Ekerwald gjorde entré i god tid före prisutdelningens början och den 98-årige författaren blev inte mindre glad när han för första gången fick se sin nya diktsamling, Kallhamrat, som precis kommit från tryckeriet. Den nyutkomna boken och ett tiotal andra titlar fanns till försäljning till förmån för Jan Myrdalsällskapet och Carl-Göran signerade gladeligen böcker åt de många bokköparna.
Efter ett musikaliskt intro i form av ett instrumentalt potpurri så satte Lasse Diding igång årets prisutdelning. Lasse beskrev i sitt inledningsanförande prisutdelningen som en motståndshandling i onda tider med skenande klimathot, en regering som styrs av Sverigedemokrater och kärnvapenhot. För att markera mot en ojämlik fördelning av uppmärksamheten när det gäller krig och konflikter i världen delades det i år ut ett extra Leninpris på 50 000 kr som fördelas jämnt mellan krigsoffren i Ukraina och Jemen. (Läs mer om det här.)
Aleksej Sachnin. Foto: Olle Asp
Lasse berättade vidare om beslutet att låta priserna återfå Jan Myrdals namn (läs mer om det här) och flaggade även för att den stora boken om Jan Myrdalbiblioteket nu äntligen efter år av väntan snart finns i tryck. Bland många andra så har årets Leninpristagare Carl-Göran Ekerwald bidragit med ett kapitel till boken.
Som brukligt inleddes sedan själva prisceremonin med Jan Myrdals lilla pris – Robespierrepriset, vars prissumma från och med årets pris höjts till 25 000 kr. Lasse Diding gav en bakgrund till årets pristagare Aleksej Sachnin och berättade om hur offentliggörandet av årets pristagare dröjt in i det sista på grund av att Aleksej under hösten flytt från Ryssland och nu sökt asyl i Frankrike. Efter att Lasse sedan läst upp motiveringen var det dags för 2021 års Robespierrepristagare Kalle Holmqvists tal, i vilket han satte valet av årets pristagare i ett historiskt perspektiv. Holmqvist kunde tyvärr inte vara på plats på Varbergs Teater, men en förinspelad video med hans tal spelades upp.
I sitt tacktal beskrev Aleksej Sachnin bland annat flykten några veckor tidigare ut ur Ryssland till Kazakstan och hur den vanligtvis öde vägen över stäppen nu var fylld av en flera kilometer lång bilkö. I bilarna satt Moskvas och Sankt Petersburgs flyende välbeställda medelklass och Aleksej berättade om de starka motsättningar som finns idag mellan denna grupp och de fattiga ryssar som inte har samma möjlighet att lämna landet.
Innan det var dags att gå över till utdelningen av Jan Myrdals stora pris – Leninpriset så bjöds på ett musikaliskt mellanspel. Leninprisets egen kapellmästare Bosse Stenholm hade i år sällskap av Stefan Abelsson, Stefan Engberg, Evangelos Vlavianos, Georgios Anastasiadis och gästartisten Maria Stellas. Temat för dagen var grekisk musik och i synnerhet motståndsmannen Mikis Theodorakis, som faktiskt tilldelades det sovjetiska Leninpriset 1983.
Lasse Diding och Carl-Göran Ekerwald. Foto: Olle Asp
Lasse Diding inledde utdelningen av Jan Myrdals stora pris – Leninpriset med att påpeka att det var första och troligen enda gången priset går till en pristagare som levt samtidigt som Lenin och gav sedan en bakgrund om Carl-Göran Ekerwalds långa liv och omfattande författarskap. Lasse beskrev också sitt eget första möte med Carl-Göran, vilket utspelade sig 2012 då Lasse sökt upp den då 88-årige favoritförfattaren för att få skaka hans hand innan det var för sent. Vid detta möte beskrev Carl-Göran sina många framtida projekt och Lasse tyckte att det lät väl ambitiöst, då statistiken visar att 90-åriga författare publicerar i genomsnitt noll ytterligare verk under resten av sin livstid. Men Carl-Göran trotsar statistiken och ur manchesterkavajens djupa kleptomanfickor plockade Lasse nu på scenen en efter en fram de fler än 10 böcker Ekerwald skrivit sedan mötet 2012.
Lasse läste sedan upp motiveringen, som han även liknade vid en kärleksförklaring till Carl-Göran Ekerwald, innan det var dags för förra årets Leninpristagare Nina Björk att hålla tal. I sitt tal lyfte Björk bland annat fram Ekerwalds blodfyllda humanism och gjorde analysen att en urfråga i hans författarskap skulle kunna vara ”Hur ska vi leva?”
Lasse Diding drog fram en bekväm fåtölj på scenen när det sedan var dags för Carl-Göran Ekerwald att tala. Som tack för Leninpriset hade Carl-Göran skrivit essän ”Den heliga revoltkänslan” och denna bildade stomme i hans storartade tacktal inför en andäktig publik på teatern.
Prisutdelningen avslutades som vanligt med att alla närvarande pristagare samlades på scen för allsång i Internationalen. Dagens program fortsatte med medlemsmöte för Jan Myrdalsällskapet på teatern innan det var dags för kvällens festligheter på Hotell Gästis. Efter middag och tårta blev det mer livemusik av Maria Stellas och bandet som fortsatte och fördjupade det grekiska temat. Det blev såväl allsång som dans och festen varade in på småtimmarna.
